Växelbruk och växtföljd
Växelbruk ingår som en självklar del i ekologisk odling, det man vill undvika är jordtrötthet. Om man odlar samma sak på samma yta i flera år så uppstår en brist på vissa näringsämnen, dessutom blir det fler och svårare sjukdomar i jorden. Även vissa skadeinsekter gynnas av att man inte byter växtplats. Även i små odlingar tillämpas växelbruk, det brukar fungera bra att dela in grönsakslandet i fyra delar, så att växtföljden blir fyrårig. Växterna grupperas i första hand efter hur näringskrävande de är, men hänsyn tas också till växtfamiljen eftersom dessa ofta drabbas av samma sjukdomar. Det är inte alltid en uppdelning efter växtfamilj fungerar t ex odlas purjolök inte tillsammans med andra sorters lökar utan med kålväxter på grund av sitt stora näringsbehov.
Första året:
Ärtor, bönor, gröngödsling
Första året odlas baljväxter som tillför jorden näring med hjälp av kvävefixerande rötter. Ingen extra näring tillsätts.
Andra Året: Kålväxter, purjolök, gurka, squash, pumpa, vitlök
Andra året tillför man ordentligt med gödsel och odlar näringskrävande växter som kål, vitlök mm
Tredje året: Lök, sallat, rotfrukter, persilja, dill
Tredje året tillförs bara lite gödning. Då odlar man lök och rotfrukter som inte är så näringskrävande. Rotfrukter mår dessutom inte bra av för mycket näring.
Fjärde året: Potatis
Fjärde året odlas potatis, då tillförs ingen näring alls. För mycket gödsel leder till att potatisarna blir "blöta" vid kokning.